spaenge

helgen är slut och jag är redan helt slut. jobb till 02 igår.
segt, mådde inte bra men det blev bra till slut. hoppas jag.
idag blir det till att jobba lite med, sen är jag ledig på onsdag
och torsdag. blir lek med anna och ullared.
jag är på jävla partyhumör så det borde bannlysas. vill bara
dansa och festa ha glömma bort lite av verkligheten. för en stund.
iallafall.

och jag har dålig fantasi som vanligt. blogg är inte min grej.
har så mycket jag vill skriva, men allt fastnar och vill inte komma ut.
av nån konstig anledning känner jag ett behov att bara vilja finnas.
jag vill bara vilja synas, inte för en lång stund. men jag vill bara
att folk ska se att jag finns här. just nu känns tvärtom.
jag går, jag låter, jag försöker, men ingen ser, ingen hör.
för några månader sen hade jag bara gett upp. inte brytt mig.
men jag har väl blivit en bättre människa eller nått. för jag
vill inte ge upp. jag vill kunna kämpa, som flera av mina vänner gör.
men jag är inte stark, jag kan inte klara allt. inte själv. inte längre.

det är inte det att jag inte vill kunna klara det. jag vet att jag inte kan.
då känns det bara meningslöst att lägga ner energi på nått som
inte kan bli bra. för ärligt talat har jag aldrig varit så här svag
som jag är nu. jag har med varit stark. men dom/ni/jag
har brutit ner mig själv till en svag och tragisk människa.
ibland får jag känslan av att jag bara finns, att jag inte kan
leva ut mitt liv till fullo som jag vill. jag bara är här, utgör en
person mer i kvoten.
men jag jobbar på det. det gör jag verkligen.

nu blev det för mycket, jag känner mig bara helt tom.
dock kände jag mig glad, varm i helgen. med bio,
choklad och korsord :)


tjingeling.